THE X FACTOR – HAR DITT CONTENT VAD SOM KRÄVS?

Du har säkert tittat på TV-programmet Talang eller Idol någon gång. Då vet du vad det är juryn är ute efter – Det Där. Det som gör att artisten går genom rutan. Det som gör att vi vill se mer. Det som är svårt att ta på. På engelska kallas detta (och programmet Talang) för The X Factor. Har du den?

I avsnitt efter avsnitt kan vi se hur juryn avfärdar den ena duktiga artisten efter den andra. Inte för att de på något sätt är dåliga – utan för att de efterhärmar andra artister. För att fånga juryns intresse och uppmärksamhet krävs något mer. En egen twist, ett eget uttryck, en helt egen idé.

Det här gäller även ditt content. Inte så brutalt och slutgiltigt som när juryn i Talang väljer bort en artist. Men vill du få stort genomslag och nå genom bruset är det den där X-faktorn du ska försöka hitta. Istället för att fortsätta teoretisera kring det, har jag samlat några konkreta exempel på marknadskommunikation som har X:et i sig:

Bsa på en fest**

Du är på en fest eller middag och måste uppsöka toaletten – för nummer två. Visst är det en smula obekvämt. Du vet ju att strax kommer någon annan att besöka samma toalett. Kanske är det till och med kö. Och hur luktar det på toan efter ditt besök?

Det här fåniga problemet kan de flesta känna igen sig i. Det har det amerikanska företaget Poo-Pourri förstått. De har dessutom lyckats med konsten att göra en fyra och en halv minut lång reklamfilm (i reklamvärlden jämförbart med långa versionen av Ingemar Bergmans Fanny och Alexander) som har blivit en viral jättesuccé. Nära tio miljoner visningar på Youtube (tänk på att den statistiken avser organiska, det vill säga obetalda, visningar där tittarna frivilligt valt att titta!) indikerar att filmen har X-faktorn.

Vad den består i? Fånigt ämne och situationer som alla kan fnissa åt, ett problem alla kan identifiera sig med, rekvisita, styling och ljussättning som ger den en retrokänsla som förstärker komiken och en drift med den amerikanska familjedrömmen. Förutom att ämnet är fånigt är det dessutom tabu. Framför allt det sistnämnda och längden på filmen skulle jag säga utgör basen i filmens X-faktor. Du har inte sett något liknande förut!

(Vill du veta hur du b**sar på jobbet eller på dejten finns det filmer för det också!)

DNA-resan

Tyckte du b**s-filmen var lång? Den danska resesöksajten Momondos film ”The DNA Journey” spränger fem-minutersvallen! Med nästan 17 miljoner visningar på Youtube bevisar den att filmer inte alls måste hålla sig under två minuter för att få spridning.

Momondo samarbetar under devisen LetsOpenOurWorld med släktforskningstjänsten AncestryDNA, som analyserar ditt DNA med hjälp av ett salivprov. I filmen har ett antal personer intervjuats om vad de tror om sitt ursprung och etnicitet och hur de ser på andra nationaliteter. Samtliga lämnar ett DNA-prov och två veckor senare presenteras resultaten.

Det blir en chock för de flesta med insikten att vi alla är betydligt mer ”uppblandade” än vi tror. Hela föreställningen om olika raser får sig en rejäl törn i den här filmen. Den är mänsklig, underhållande, spännande och gripande. Samtidigt är kopplingen till båda företagens affär både tydlig och relevant. Det är fem korta minuter!

När du sett klart filmen finns fördjupande intervjuer med olika personer som deltar i filmen, samt filmer om DNA och vad det kan berätta om oss. Ett lysande content-upplägg som väl får sägas ha både X- och Y-faktorn!

ICA-såpan

Jag vet, du har hört och läst det förut. Men det går inte att runda ICAs långkörare om handlaren Stig och hans medarbetare. Det är lätt att idag ifrågasätta vad som egentligen är så speciellt med konceptet. Bra skådespelare, bra manus, men egentligen bara vanliga reklamfilmer? Nej, de har en X-faktor och den ligger i originaliteten.

När ICA-Stig dök upp i rutan hade vi aldrig sett något liknande. Vi upptäckte att här var reklam som verkligen var värd att titta på, att längta efter och få skratta till. Därefter har många kopierat konceptet, men ingen lyckas, eftersom alla kopior värderas och döms mot originalet – precis som juryn i Talang gör.

Coop har till exempel rekryterat Lotta Lundgren från Historieätarna till reklamfilmer i ett format som ska likna matlagningsprogram. Det är bra producerat och egentligen ett högst relevant sammanhang för Coops produkter. Men tyvärr Coop, det blir bara en gäspning – ni är kopian som juryn inte orkar bry sig om. Själv går jag ut i köket och gör min kvällsmacka, på mitt eget sätt, när Lotta avbryter mitt TV-tittande.

Will it blend?

Okej, ännu en klassiker som du antagligen redan känner till. Om inte – du måste se Blendtecs grundare Tom Dickson stoppa det ena osannolika föremålet efter det andra i företagets mixer Total blender. Givetvis förvandlas allt från iPhones och golfbollar till glaskulor till smulor. Om filmerna har X-faktorn? Dum fråga får inget svar.

Ko-släpp

Sveriges mjölkbönder arrangerar sedan 1990-talet ko-släpp, då de bjuder in allmänheten den dagen korna släpps ut på sommarbete. Det här har blivit en stor succé, vilket mejeriföretagen har förstått. Skånemejerier livestreamar sina kosläpp och filmer läggs ut i sociala medier.

Ko-släpp är idag ett begrepp i hela landet. Vem hade kunnat tro det? Ko-släpp. Snacka om att ha X-faktorn.

Prenumerera!

Det här var tjugoandra delen i ABC-bloggen som jag kör här på Lustgården. Om du inte redan följer bloggen, prenumerera här, så missar du inget inlägg. Om du gillade det du läste, dela gärna på sociala medier – det betyder mycket!