Att punkta upp och visualisera det redaktionella arbetsflödet är en bra idé. Det skapar överblick och underlättar att tidplaner hålls, att inga moment glöms bort och att saker och ting görs i rätt ordning.

Flödet kan se ut på flera olika sätt, men innehåller ett antal givna moment. Se till att ha koll på dem, avsett om du är ny som ansvarig contentproducent eller en slipad veteran!

I det följande tänker jag mig en lite större contentproduktion – till exempel en tryckt tidning, löpande publicering på webben eller ett nyhetsbrev med åtminstone fyra-fem illustrerade texter.

Det här är det andra och avslutande blogginlägget om det redaktionella arbetsflödet. Det första finns här.

De moment vi tar upp är:

  • Redaktionsmöte
  • Plattform
  • Återkoppling
  • Tidsplan
  • Vem gör vad?
  • Briefer
  • Bilder
  • Texter
  • Korrektur och godkännande
  • Layout och original
  • Korrektur och tryck
  • Digital publicering

Vem gör vad

Här rekommenderas det tidigare blogginlägget på Lustgården, Redaktörens roll. Av det skulle man kunna dra slutsatsen att redaktören gör ”allt”. Så är sällan fallet, men redaktörens helikopterperspektiv och ansvar för att strukturera och organisera arbetet är själva ryggraden i den redaktionella processen. Detta oavsett om redaktören endast är produktionsledare eller själv huvudskribent eller ett mellanting – vilket är det vanligaste.

Brieferna

Alla som bidrar till produktionen – oavsett det gäller text, foto, illustrationer, rörlig bild, animationer, korrektur eller layout och formgivning – måste briefas.

Briefer till skribenter innehåller:

  • en beskrivning av uppdraget
  • önskad vinkel
  • kontaktpersoner
  • uppgifter om textlängd och deadline
  • skrivregler
  • var texten ska publiceras
  • publiceringsrättigheter.

För en rutinerad skribent ska detta räcka, men vid behov kan briefen kompletteras med till exempel ytterligare bakgrund, exempel på frågor etcetera.

Fotografer behöver briefas om:

  • önskade typer av motiv
  • ungefär hur många bilder det är tänkt att publiceras, så att det blir lättare att skapa variation
  • var bilderna ska publiceras
  • publiceringsrättigheter.

Till hårt mallade layouter – vilket är vanligt när det gäller omslagsbilder – kan fotobriefen behöva vara riktigt specifik, till exempel så konkret som att nedre tredjedelen av bilden måste vara färgmässigt enhetlig eftersom det ska ligga rubrikpuffar där.
Skriftliga briefer är bäst och även om det ibland kan kännas som att du skriver skickligt yrkesfolk på näsan, så är det bättre att vara övertydlig än att ta saker för givna.

Bilderna

Hänger såklart ihop med fotobriefen, men viktigt är att ha ett genomtänkt bildspråk i ditt content. Detta anges i den redaktionella plattformen.
Absolut viktigast är att bilderna är relevanta och tillför något. Allra helst ska bilderna kunna stå för sig själva och – liksom för övrigt rubrikerna – förmedla något även till den som bara bläddrar eller scrollar.

Undvik opersonliga ”photo stock-bilder”. Någon enstaka kan fungera. Och en välvald och sammanfattande genrebild är bättre än en radda porträtt på ”gubbar i slips”.

Texterna

Var noga med att säkerställa att texterna uppfyller inte bara det som angivits i brieferna utan också att de stämmer överens med det som slagits fast i den redaktionella plattformen. Vad är till exempel sagt om fack- och specialuttryck? Förhoppningsvis har ni bestämt att de ska förklaras i den mån de alls ska vara med. Få saker skapar ett sådant avstånd till läsaren som interna specialformuleringar.

Fundera också kring tonaliteten och stäm av med plattformen. Är alla texter verkligen skrivna i aktiv form och talar direkt till läsaren? Finns det viktigaste eller mest intressanta med i början eller gömmer det sig mot slutet?

Sätt rubriker som lockar till läsning och skapar förväntan – men var noga med att rubriken inte lovar mer än texten håller. Tänk också på att olika kanaler ställer olika krav på rubrikerna. I tryck kopplas rubriken till bilden på ett tydligare sätt och rubrik och bild kan tala till varandra och bilda en helhet. På webben måste rubriken vara mycket mer konkret och ska i princip kunna stå för sig själv – den har kanske inget stöd av en bild utan är bara en länk. Ska ditt material både tryckas och publiceras digitalt behövs alltså två olika rubriker.

Korrektur och godkännande

Vilka som ska godkänna en text för publicering kan vara något av en snårskog. Hänsyn kan behöva tas till både formella och informella hierarkier i en organisation.

Intervjupersoner ska alltid få läsa texten och kunna ändra sina citat för att vara bekväm med dem. De flesta människor är inte vana vid att bli intervjuade och kan vilja slipa på sina ”pratminus” när de ser dem svart på vitt.

  • Uppgiftslämnare som stått för faktabakgrunder och andra sakuppgifter men inte är citerade eller ens namngivna ska också läsa. Många sakfel rensas bort på det sättet.
  • Arbetsledare, chefer samt kommunikatörer kan också vilja vara involverade i slutgodkännandet. Det är bra att kolla innan jobbet görs hur det förhåller sig, annars kan det bli tidsödande korrekturrundor på slutet.
  • Ibland kan texterna även behöva gå via den juridiska avdelningen i din organisation eller hos uppdragsgivaren.
  • Redaktören lägger alltid den absolut sista handen vid texterna, bland annat för att säkerställa grammatik och stavning.

Layout och original

Gäller det en tryckt tidning ska materialet layoutas. Till detta behövs en sidplanering/sidskiss med allt material disponerat. Se till så att text- och bildfiler har samma namn som på sidplanen, det underlättar för layoutaren och sparar tid. Lämna ett så komplett material som möjligt, det vill säga med rubriker, mellanrubriker, bildtexter etcetera.

Samma gäller webbpublicering och bloggar, med den skillnaden att du inte behöver göra en sidplan. Här är en publiceringskalender viktig och det som styr.

Korrektur och tryck – eller digital publicering

Sista kollen av en tryckt tidning görs i det så kallade provtrycket. Ett riktigt provtryck är en högupplöst utskrift av hela tidningen. Det är bara i ett sådant du med egna ögon kan bedöma sådant som upplösning i fotografier och illustrationer. Annars kallas det för plotter. Tryckerierna tar givetvis betalt för riktiga provtryck, men en smidig och ekonomiskt gynnsam lösning är en kombination av högupplöst digitalt provtryck i pdf och pappersplotter.

Digitala publiceringar ska korrekturgranskas lika noga som tryckta, även om det alltid finns möjlighet att justera i efterhand i sådant som är publicerat online.

Och glöm för all del inte att berätta för världen att du har nytt digitalt content ute! Skicka ut ett elektroniskt nyhetsbrev med highlights och länkar, twittra, facebooka och instagramma.

Det gäller såklart även när den tryckta tidningen har levererats från tryckeriet. Publicera den som pdf på din webbplats – och använd dina sociala kanaler för att berätta att den finns där.

PRENUMERERA!

För att följa Lustgården, prenumerera på vårt nyhetsbrev där du får inläggen en gång i månaden, eller följ bloggen via Bloglovin´ eller RSS.

Om du gillade det du läste, dela gärna på sociala medier – det betyder mycket!

Wirtén Content Agency — kommunikationsbyrån i Malmö med innehåll!