Att punkta upp och visualisera det redaktionella arbetsflödet är en bra idé. Det skapar överblick och underlättar att tidplaner hålls, att inga moment glöms bort och att saker och ting görs i rätt ordning.
Flödet kan se ut på flera olika sätt, men innehåller ett antal givna moment. Se till att ha koll på dem, oavsett om du är ny som ansvarig contentproducent eller en slipad veteran!
I det följande tänker jag mig en lite större contentproduktion – till exempel en tryckt tidning, löpande publicering på webben eller ett nyhetsbrev med åtminstone fyra-fem illustrerade texter.
De moment vi tar upp är:
- Redaktionsmöte
- Plattform
- Återkoppling
- Tidsplan
- Vem gör vad?
- Briefer
- Bilder
- Texter
- Korrektur och godkännande
- Layout och original
- Korrektur och tryck
- Digital publicering
Redaktionsmötet
Det här är själva avstampet. Redaktionsmötet ska vara kreativt men effektivt. Två metoder för att öka chanserna att så blir fallet är att använda sig av den redaktionella plattformen, samt att se till att inte vara för många på mötet.
En redaktionell plattform förenklar arbetet med att hitta bra artikeluppslag, rätt vinklar och relevanta intervjupersoner. Jobbar du på det sättet är en del av såväl idé- som planeringsarbetet gjort redan när redaktionsmötet startar – och deltagarna slipper komma till mötet med ”blanka papper”. Att ha en grundstomme av uppslag att utgå ifrån är gynnsamt för kreativiteten när det gäller att planera fram resten av innehållet.
Hur många ska vara med på mötet då? Det beror naturligtvis på många olika faktorer – men i sin enklaste form är det ett möte mellan två personer: Den som är ansvarig för redaktionsrådet och den som är ansvarig för själva produktionen. Men finns produkt-, verksamhets- eller affärsområdeschefer eller motsvarande bör de vara med.
När mötet är slut ska så få lösa trådar som möjligt återstå. Helst inga alls. Det kan vara frestande att vifta undan frågetecken och oklarheter och säga att ”det kollar vi upp senare”. Det kan funka, såklart, men rekommendationen är att reda ut allt genast. Ring ett samtal, googla, skicka ett mejl eller ett sms. Varje detalj som blir hängande i luften utgör en potentiell risk för trassel senare.
Till exempel kan det visa sig att viktiga antaganden inte stämde eller att folk inte ställer upp. Då kan du tvingas att delvis börja om från början med viktiga delar av planeringen.
• Med detta sagt: Vissa delar kan trots allt lämnas oplanerade till slutfasen av produktionen. Vilka dessa är beror såklart bland annat på vilken verksamhet det handlar om. Men vanligt är att det gäller notisutrymmen och mindre utrymmen på nyhetsplats, där det av erfarenhet dyker upp saker.
Plattformen
Wirténs plattform för redaktionella produktioner beskrivs utförligt här. I korthet är den ett strategiskt och framför allt praktiskt verktyg som säkerställer att varje utgåva av tidningen, nyhetsbrevet eller den löpande publiceringen innehåller den typ av material som ni kommit överens om. Rätt använd förenklar och påskyndar plattformen allt planeringsarbete och gör det ”lätt att tänka rätt” när du funderar på vilka artiklar, intervjuer och reportage som ska vara med i nästa nummer.
Återkoppling
Den första briefen är återkopplingen från redaktören till utgivaren. Redaktören sammanfattar mötet och punktar upp innehållet med vinkel/syfte och kontaktpersoner, artikel för artikel. Den här briefen är viktig, eftersom den tidigt undanröjer eventuella missförstånd och oklarheter. Briefa på det här sättet bör du göra även om det handlar om en ren inhouse-produktion. Det är inte fel att i det här läget också göra en grov sidplanering eller åtminstone en disposition. Och kanske viktigast av allt – en tidsplan.
Tidsplanen
Jobbet blir omöjligt utan en tydlig – och realistisk! – tidsplan. När du gör tidsplanen är det en bra idé att börja från slutet, det vill säga med utgivningsdatumet, den dagen ditt innehåll publiceras online eller när din tryckta tidning når mottagarna. Från det datumet räknar du dig metodiskt tillbaka längs de olika ”hållplatserna” längs produktionslinjen.
Så småningom kommer du då till det vi kallar ”deadline”, det vill säga den dag då allt textmaterial och helst också alla bilder ska vara klara, godkända av alla berörda instanser och kunna lämnas vidare till layout eller webbpublicering.
Den mellanliggande tiden – alltså från det datum då du gör tidsplanen och fram till deadline – är den tid du har på dig att producera allt innehåll. Av någon anledning verkar den tiden ofta oroväckande kort – särskilt med tanke på hur behagligt avlägset utgivningsdatumet tedde sig när du började räkna på tidsplanen.
I nästa blogginlägg går vi igenom de återstående momenten.
PRENUMERERA!
För att följa Lustgården, prenumerera på vårt nyhetsbrev där du får inläggen en gång i månaden, eller följ bloggen via Bloglovin´ eller RSS.
Om du gillade det du läste, dela gärna på sociala medier – det betyder mycket!
Wirtén Content Agency — kommunikationsbyrån i Malmö med innehåll!
Lämna en kommentar